Japp, så är det. "Buy Nothing Day", "En Köpfri Dag" uppmärksammades första gången 1992 i Vancouver. I USA firas den efter Thanksgiving, medan det i Europa är sista helgen i november som är det fasta datumet. Detta är ingen slump, utan menat att infalla SAMTIDIGT som vår alltmer hysteriskt eskalerande julhandel drar i gång.

Varför en köpfri dag? Tja, varför konsumerar vi så otroligt mycket v.a.r.e.n.d.a annan dag året om i denna vår rika del av världen? (En dag utan att shoppa är ju ingen utmaning att tala om för den som saknar medel att spendera). Det är helt enkelt bara en uppmaning, en  möjlighet att stanna upp och reflektera; VARFÖR handlar jag? Och VAD? BEHÖVER jag? Och VILL jag? Vi är så jäkla inkörda och bottenlöst grundlurade på idén om att det är genom platt-tv, tjockis-bil och materiell superstandard med extrautrustat extra-allt som Glädje och Ett Lyckligt (Lyckat...) Liv stavas. Och ju mer vi måste handla desto mer måste vi jobba och desto mindre tid och energi finns kvar att titta på platt-tv. Eller laga mat i sitt avancerade kök (det är ju ändå snart dags att renovera det igen). Eller vad man nu vill.

Tid och pengar. Pengar och tid. 25 000 i månaden i 25 år löser alla problem. Eller? "Buy Nothing Day" vill också vara dagen av att GÖRA ingenting. Slappa. Då får man plötsligt mycket tid. Det är också en allmän tvångstanke; att vi måste fylla vår tid med något varje minut. Det tog i alla fall mig mycket vånda och stort besvär innan jag fattade att så var det inte alls. Jag behöver inte utföra något exakt varje vaken stund, det går bra att bara vara också. Helt självklart för en del kloka individer, vi andra måste lära oss den hårda vägen. En höst för några år var jag som vanligt mitt emellan sommar- och vintersäsong, hade jobbat för mycket för länge och läst en utbildning parallellt, spenderat vettlöst, levt gränslöst och med ett avslutat förhållande och krossat hjärta som final när löven började falla så var resurserna rätt så tomma. Den hösten var en dimma genom översvämmade tårkanaler och av -löshet; meningslös, arbetslös, hopplös, orkeslös. MEN det BRA var att jag hade så mycket tid! Och eftersom jag inte hade vare sig energi eller pengar så kunde tiden bara användas till i princip ingenting. Och när jag började orka göra något annat än att sova och grina var det ju nödvändigtvis då något som var gratis (om man egentligen inte har råd att tanka bilen för att ta sig till ett springvikariat och tjäna sitt levebröd har man ett dilemma!) och då återupptäckte jag biblioteket. Underbart! Tyst och lugnt och definitivt mer böcker än någon kan läsa oavsett tid. Där hittade jag denna;

 
SUVERÄN. Den grundar sig på författarens blogg under hennes år med köpstopp, dvs inte handla något utöver mat, mediciner och förbrukningsvaror. Hur detta påverkade hennes dagliga liv, omgivningen och grundläggande värderingar. Att inte shoppa på impuls eller av slentrian. Att återanvända och köpa begagnat (som ytterligare minskar konsumtionssamhällets belastning på miljön). Sen började hon ha ransonerad datortid och tv-fria dagar. Och fick ännu mer tid. Hon hade i sin tur inspirerats av just "Buy Nothing Day" och en amerikansk bloggare med ett köpfritt år. Den var så bra att jag började läsa hennes referenser som ledde fram till andra böcker och en massa sköna insikter om att livet kanske inte var så svårt som jag trott. 
 
        Tio tankar om tid (pocket)       Slow : lev livet långsamt
 
Rekommenderar dem ALLA varmt. 
Man behöver ju inte gå så långt som att inte handla på ett år, slänga ut tv:n eller bli helt självförsörjande och bara äta egenodlade morötter, men EN dag, som i morgon kan nog vara en välgörande köp/gör-inget-detox för de flesta. Jag ska i alla fall fira!